Inatt var jag RIKTIGT nära på att klara det.
Som de flesta som träffar mig dagligt har kanske märkt att det står "Drömma" i min hand.
Jag försöker styra mina drömmar, för att slippa mina äckliga drömmar, inte så lätt precis.
Jag vaknade upp som bebis i en barnvagn, jag såg mamma framför mig, så som hon såg ut innan.
Hon plockade upp mig och la mig ner i gräset, sen gick hon.
Jag trodde att hon skulle komma tillbaka men det gjorde hon inte.
Jag skrek och skrek men det enda som hände var att solen gick ner och det blev mörkt. Då var jag så nära, jag tog upp min hand och tittade på ordet som stog där, "sova" (?)
Jag förstog, det var min dröm.
Jag kunde göra vad jag ville, men precis då kom pappa.
Han tog upp min, och höll om mig, tröstade mig.
Sen bar han hem mig och la mig ner i min säng. Han tittade på mig med en konstig blick, en ledsen men ändå glad sådan.
Sen tog han ut ett litet paket ur sin jackficka, en vit, röd och guldig.
Han gav den till mig och jag öppnade, och precis när jag öppnade locket försvann allting. Allt var svart.
Jag såg pappa tittandes ner på mig, och bredvid honom stog mamma och log elakt.
Jag fick panik.
Jag vaknade med tårar i ögonen. Jag fortsatte gråta och kunde inte sluta.
Tårarna bara rann och rann.
Jag gick upp och tittade på mig själv i speglen, tvättade av mig och gick ner för att ta någonting att dricka.
Sen gick jag upp och somnade igen.
Men när jag väl somnat drömde jag en liknande dröm. Och på morgonen därpå vaknade jag gråtandes igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar